ABC-analys i lagerstyrning: beräkna klasser som fungerar

Hem » Resurser » ABC-analys i lagerstyrning: beräkna klasser som fungerar

Beräknad lästid: 10 minuter

Vid ABC-analys i lagerstyrning delas lagerartiklar in efter sitt årliga förbrukningsvärde: den mängd som används under ett år multiplicerad med kostnaden per enhet. A-artiklar står för den största andelen av värdet, B-artiklar för nästa andel och C-artiklar för resten. Syftet är att lägga arbetet med lagerstyrning där det ger störst ekonomisk effekt.

För ett tillverkande företag finns ytterligare en viktig fråga: vilken artikel skulle kunna stoppa en order om den saknas? En billig bult kan tillhöra klass C och ändå försena en hel montering. ABC visar var pengarna går åt, men inte vilka operationer som kan startas utan risk för materialbrist.

Använd klassificeringen för att fastställa rimliga principer för inköp och lagerstyrning. Koppla sedan materialtillgången till produktionsschemat med SkyPlanner APS. Då uppmärksammas en billig komponent som saknas när den hotar leveransen, inte bara när årskostnaden är hög.

Vad A, B och C egentligen betyder

I en analys av förbrukningsvärdet beskriver klasserna hur det ekonomiska värdet är fördelat, inte kvalitet, vinstmarginal eller prioritet i produktionen.

• A-artiklar står för den första och största andelen av det årliga förbrukningsvärdet. För dessa bör du noga följa upp lagersaldonas tillförlitlighet, inköpsåtaganden och överlager.
• B-artiklar står för nästa andel. Standardrutiner och regelbunden uppföljning är vanligtvis lämpligare än att hantera varje artikel som ett undantag.
• C-artiklar står för den återstående, mindre andelen av förbrukningsvärdet. Här finns ofta möjlighet att förenkla löpande påfyllning och administration utan att utsätta produktionen för materialbrist som går att undvika.

En vanlig utgångspunkt är att lägga ungefär 80 % av förbrukningsvärdet i A, nästa 15 % i B och återstående 5 % i C. Det är valda gränser för styrningen, inte allmängiltiga regler. Den faktiska fördelningen hos er kan se annorlunda ut.

Den välkända 80/20-principen beskriver hur värdet kan vara koncentrerat till en relativt liten grupp artiklar. Den kräver inte att exakt 20 % av artikelnumren ska tillhöra A. Beräkna först fördelningen i stället för att tvinga antalet artiklar att följa ett förutbestämt mönster.

Så beräknar du artiklarnas ABC-klasser

Börja med en tydligt avgränsad artikelgrupp, exempelvis de inköpta material och komponenter som används i en fabrik. Använd samma tolvmånadersperiod och samma kostnadsgrund för hela gruppen. Blanda inte råvaruförbrukning och färdiga produkters fulla värde i samma rangordning utan att ta hänsyn till överlappningen. Då kan samma underliggande materialvärde räknas två gånger.

1. Samla in uppgifter om förbrukning och kostnad per enhet

Registrera förbrukad mängd under perioden och kostnad per enhet för varje artikelnummer. Se till att enheterna stämmer överens: en mängd som anges i styck behöver en kostnad per styck, inte per låda. Använd samma valuta och en enhetlig värderingsgrund för hela listan.

Historisk förbrukning är en praktisk utgångspunkt, men kontrollera att den är representativ för den kommande produktionen. En utgången produkt, ett nytt avtal eller en period då materialbrist begränsade förbrukningen kan göra det senaste året missvisande. Om du i stället använder prognostiserad årsförbrukning ska du ange det tydligt och använda den konsekvent.

2. Beräkna årligt förbrukningsvärde

Årligt förbrukningsvärde = förbrukad mängd per år × kostnad per enhet

Detta är ett flöde under ett år, inte dagens lagersaldo. En artikel kan finnas i liten mängd på hyllan och ändå stå för en stor årlig kostnad eftersom den fylls på ofta.

Det handlar inte heller om försäljningspris eller försäljningsintäkter. I den här analysen av tillverkningsmaterial rangordnar du artiklar efter kostnaden för det som produktionen förbrukar.

3. Sortera från högsta till lägsta värde

Summera de årliga förbrukningsvärdena för att få totalvärdet och sortera sedan artikelraderna i fallande ordning. Rangordna inte enbart efter pris per enhet. Ett billigt material som används i mycket stora mängder kan hamna högre än en dyr del som bara används ibland.

4. Beräkna varje artikels andel och den ackumulerade andelen

Artikelns värdeandel = artikelns årliga förbrukningsvärde ÷ totalt årligt förbrukningsvärde × 100 %

Den ackumulerade andelen är den löpande summan av andelarna när du går nedåt i den sorterade listan. Den visar var klassgränserna ska dras.

5. Tilldela klasser enligt en angiven gränsregel

Med en 80/15/5-fördelning fyller du A tills den ackumulerade andelen når eller passerar 80 %, och därefter B tills den når eller passerar 95 %. Resterande artiklar blir C. Låt varje artikelnummer tillhöra en enda klass.

Med denna regel ingår artikeln som passerar en gräns i den klass som håller på att fyllas. Om A går från 79 % till 83 % med nästa artikel tillhör den artikeln fortfarande A, och B börjar på följande rad. Det går att använda en annan konsekvent regel, men dokumentera vilken ni använder så att nästa analytiker kan återskapa resultatet. Hantera även artiklar med samma värde konsekvent, så att en ändrad sorteringsordning inte leder till oförklarliga klassbyten.

Räkneexempel: en C-artikel kan användas tusentals gånger

Tänk dig ett tillverkande företag som analyserar sex inköpta material. Siffrorna nedan är ett räkneexempel, inte kundresultat. Det årliga förbrukningsvärdet är totalt 100 000 $. Raderna är sorterade efter detta värde. De två raderna med samma värde behåller sin ursprungliga ordning från artikellistan.

Material	Årlig förbrukning	Kostnad per enhet	Årligt förbrukningsvärde	Andel av totalvärdet	Ackumulerad andel	Klass
Motorer	200	300,00 $	60 000 $	60 %	60 %	A
Hus	400	50,00 $	20 000 $	20 %	80 %	A
Axlar	600	20,00 $	12 000 $	12 %	92 %	B
Tätningar	6 000	0,50 $	3 000 $	3 %	95 %	B
Bultar	30 000	0,10 $	3 000 $	3 %	98 %	C
Etiketter	100 000	0,02 $	2 000 $	2 %	100 %	C

För husen blir beräkningen 400 × 50 $ = 20 000 $. Dividerat med 100 000 $ ger det en andel på 20 %. Tillsammans med motorernas 60 % blir den ackumulerade andelen 80 %, vilket avslutar klass A.

Axlarna och tätningarna tillför 15 %, vilket avslutar B vid 95 %. Bultar och etiketter står för de sista 5 % och tillhör därför C enligt den här fördelningsregeln.

Lägg märke till vad beräkningen inte säger. Företaget förbrukar 30 000 bultar, men de tillhör ändå C eftersom deras årliga kostnad är relativt låg. C betyder inte att artiklarna används sällan, är inkuranta eller kan ta slut utan risk. A betyder inte heller att motorerna automatiskt ska få förtur i kön till maskinen.

Anpassa styrningen efter klasserna

Klassificeringen gör nytta först när den förändrar arbetssättet. Ge varje klass riktlinjer för styrning, en ansvarig och en rutin för uppföljning i stället för att bara lägga till en bokstav i artikelregistret.

Klass	Fokus i den praktiska styrningen	Det här bör du undvika
A	Följ upp inköpsåtaganden och överlager noga. Kontrollera lagersaldonas tillförlitlighet ofta där fel medför betydande ekonomisk risk. Bevaka förändringar i efterfrågan och kostnader.	Att köpa in extra lager enbart för att en artikel tillhör A, eller att minska lagret så kraftigt att materialförsörjningen blir osäker.
B	Använd en standardiserad påfyllningsrutin och följ regelbundet upp avvikelser. Undersök artiklar vars värde eller försörjningsmönster håller på att förändras.	Att låta mellangruppen hamna mellan stolarna, utan tydlig styrning mellan de strikta kontrollerna för A och de enkla rutinerna för C.
C	Minska det löpande arbetet med lämpliga förpackningsstorlekar, tvåbingesystem eller leverantörsavtal. Behåll ett tillräckligt skydd utifrån den faktiska försörjningsrisken.	Att se låga årliga inköpskostnader som ett skäl att bortse från brister, hållbarhet eller produktionens beroende av artikeln.

Hur ofta ni bör inventera och följa upp inköpen beror på verksamheten. En stabil artikel med tillförlitliga lageruppgifter behöver annan uppföljning än en artikel med återkommande lagerdifferenser, även om de tillhör samma klass.

På samma sätt kan en större beställning av en C-artikel vara ekonomisk om den minskar återkommande inköps- och hanteringsarbete, men inte om materialets hållbarhetstid löper ut eller det blir inkurant. ABC hjälper er att rikta uppmärksamheten rätt, men beräknar varken den bästa orderkvantiteten eller vilket säkerhetslager ni behöver.

Håll beslutet om säkerhetslager separat. Bestäm bufferten utifrån osäkerhet, återanskaffningstid och konsekvenserna av en brist, i stället för att använda samma lagerprocentsats för alla A-, B- och C-artiklar.

Väg in hur kritiska artiklarna är för produktionen innan ni ändrar lagerpolicyn

Innan ni minskar kontrollen av C-artiklar bör ni fråga er vad som händer om respektive artikel saknas. Kontrollera om det finns ett godkänt alternativ, hur snabbt en ersättningsleverans kan komma och vilka kundorder som är beroende av artikeln.

Visa hur kritisk artikeln är för produktionen vid sidan av ABC-klassen. En bult i C-klassen utan godkänt alternativ kan kräva akuta åtgärder vid brist, även om inköpen inte behöver granskas lika noga som för en motor i A-klassen. Ni behöver inte klassa om bulten till A för att ta hänsyn till den risken.

Variationer i efterfrågan är ytterligare en separat dimension. Två artiklar med samma årliga förbrukningsvärde kan ha helt olika förbrukningsmönster: den ena används jämnt, medan den andra tas ut i stora mängder vid enstaka tillfällen. Undersök mönstret innan ni ger dem samma påfyllnadsrutin.

Tänk er att motorerna och husen till en monteringsorder finns tillgängliga, men att den bult som behövs saknas. Värdemässigt ser materialtäckningen för ordern god ut. I praktiken går det inte att slutföra monteringen utan den komponenten. Att börja arbeta i förtid kanske bara leder till halvfärdiga montage, extra hantering och ytterligare en kö att bevaka.

Nästa relevanta fråga är inte ”Vilken klass tillhör bulten?” utan ”När kan den här ordern faktiskt köras, och vad kan teamet göra under tiden?”

Koppla alla materialklasser till produktionsschemat med SkyPlanner

SkyPlanner APS tar med materialtillgång i samma schemaberäkning som produktionsresurser, skift, beroenden mellan operationer och prioriteringar. När schemaläggning med hänsyn till material är aktiverad väger Arcturus in tillgängligt material och förväntade inleveranser vid beräkningen av operationernas starttider. En operations start läggs inte tidigare än den tidpunkt då det material som krävs är tillgängligt enligt dessa regler.

Då blir den saknade bulten en begränsning i schemaläggningen, inte bara en rad med lågt värde i en lagerrapport. Ni kan granska de planerade operationerna och när de blir klara i Gantt-vyn, i stället för att manuellt jämföra lagersaldon med separata maskinköer. Det ger färre planerade starter där materialet inte räcker till, samtidigt som leveransproblem blir synliga tidigare.

Leveransdatumen på inköpsorder anger när materialet förväntas bli tillgängligt. När en inköpsorder bekräftas som levererad uppdateras lagersaldot. En förväntad inleverans är inte samma sak som material som redan finns i lager. Om leverantören ändrar det förväntade datumet uppdaterar ni uppgifterna och beräknar om schemat för att se hur arbetet påverkas.

Det är fortfarande ni som bestämmer prioriteringarna. Arcturus beräknar ordningsföljden utifrån de regler och den kapacitet ni anger, så att ni kan bedöma vilka leveransåtaganden som påverkas i stället för att flytta varje operation själva. Därför är SkyPlanner ett användbart komplement till ABC-styrning: den ekonomiska uppföljningen fokuseras där den behövs, medan bedömningen av vad som kan produceras tar hänsyn till de komponenter som varje operation faktiskt kräver.

SkyPlanner kan integreras med alla ERP- eller MES-system via sitt öppna REST API. Ni kan behålla systemet där era inköps- och artikeldata finns och koppla det till ett produktionsschema som tar hänsyn till materialtillgången.

Så förändrades arbetet hos Eskomatic med bättre överblick över materialtillgången

Eskomatic, som utför skärande bearbetning på uppdrag, arbetade tidigare med arbetsköer som till stor del hanterades manuellt i en äldre systemmiljö för ERP och produktionsstyrning. Det krävdes arbete för att skapa en helhetsbild. Den begränsade överblicken över materialtillgången gjorde också att en brist kunde upptäckas alltför nära en operations planerade start.

När SkyPlanner kopplades till företagets befintliga ERP fick teamet en visuell arbetskö i Gantt-vyn, automatisk schemaläggning av beläggningen och tydligare överblick över materialbrister. I sin kundberättelse om SkyPlanner beskriver Eskomatic färre produktionsstopp på grund av materialbrist och att de kan sätta leveransdatum med större precision.

Erfarenheten visar vilken praktisk förbättring som är möjlig utöver själva klassificeringen: planeraren kan se materialproblemet i relation till det arbete som påverkas. Det är ett skäl att koppla lagerstyrningen till schemaläggningen, i stället för att förvänta sig att en ABC-klassning i sig ska säkra leveransen.

Börja med en materialgrupp och en verklig bristsituation

Välj en tydligt avgränsad materialgrupp, beräkna förbrukningsvärdena och kom överens om klassgränserna. Tillämpa de styrprinciper som följer av klassningen. Granska sedan hur kritiska C-artiklarna är för produktionen innan ni förenklar påfyllningen. Se över klassificeringen när efterfrågan, kostnaderna eller produktmixen förändras. Granska också nya artiklar och artiklar utan förbrukning separat, i stället för att utgå från att historisk förbrukning ger hela bilden.

Använd ABC för att rikta den ekonomiska uppföljningen rätt. Använd SkyPlanner för att omsätta materialtillgång och kapacitet i en plan som produktionen kan följa.

Boka en demo av SkyPlanner och utgå från en aktuell monteringsorder som försenats av en saknad komponent. Ta med materialbehov, förväntad inleverans och operationsföljd, och se hur bristen påverkar planerad start och sluttid tillsammans med det övriga arbetet. Om ni hellre vill utforska själva först kan ni prova SkyPlanner med demodata.